Jaha, då har man gått en termin och haft ett jullov! Lite skrivet har de blivit, men shit happens 
De har väl inte hänt så mycket. Ny hund, nya mål, nya planer, nya förväntningar.
Det hela började med att Nappa inte skulle vara kvar, hon har ett askalas hem nu. Hade dom inte tagit henne hade ingen fått ta henne, då skulle hon varit kvar hos mig! Punkt slut.
Eftersom Nappa åkte hade jag ingen hund att ta med efter jul. Efter prat med mamma och även en del deppiga dagar kom jag fram till att jag och Nu Ni inte riktigt hade samma mål. Nu Ni bor därför kvar i Östersund med mamma och pappa, mobbar Chili, irriterar Lita, retar gallfeber på resten av familjen, dampar loss så fort hon får va lös i skogen, tränar lite med mamma och åker en tur på skidor med mig när jag är hemma och vädret tillåter.
Ni kan nog räkna ut ganska bra själv att Krazy verkligen inte skulle flytta från mamma, så med hjälp av uteslutningsmetoden kan vi konstatera att det är Nikita som är här. Jag har alltid sagt att jag hatar Nikita och aldrig kommer träna dampet. Nu sitter jag här och är grinig för att de är snö och is överallt så jag inte kan träna riktigt. Antagligen har jag sagt att jag hatar henne eftersom mamma bestämde sig för att hon skulle säljas när hon kom tillbaka, och sen har det blivit mammas hund. Mamma insåg dock att de skulle kanske kunna bli ganska bra om jag tog Nikita så mamma kunde koncentrera sig på Krazy, hon kräver nog ganska mycket med träning för att de inte ska bli som de blivit på så många tävlingar hittills.
Jag och pappa packade in alla saker, hund och lite annat skoj i den röda lilla forden och åkte ner mot forshaga den 7 januari tror jag det var..
Vi var framme vid sju på kvällen, då va det bara packa ur bilen, gå på affären en snabbis, rasta och mata hunden. Sen åkte pappa hem igen. Lägenheten var helt tom, förutom Nikita och jag. Nästan ingen mer etta som var här, så vi bara tog det lugnt.
Några dagar senare var det skola. Inget hanteringstest hade vi fixat, så de va de första att försöka få till. När jag kom till stallet typ en kvart innan vi började så frågade jag Janne hur jag skulle göra, 5 minuter senare stog vi och pratade om hur testet gått. Asnice! Det gick som jag förväntat mig, lite orolig på uppbindningen, men de ska vi träna! Så efter de va de bara för Nikita att gå in i sitt nya hem, hundstallet! De va lite konstigt med massa andra hundar, och folket, konstigt att sitta i en stor bur liksom.. Vi hade en ganska kort lektion direkt på måndagen innan vi fick lunch, så hon satt i stallet kanske 2 timmar själv. Gick hur bra som helst!
När vi kom hem senare den dagen va hon helt slut! Har aldrig sett henne sova så mycket, fick väcka henne för att hon skulle äta och gå ut. Mycket intryck!
Idag skulle hon sitta själv i stallet ganska länge själv. När jag kom tillbaka hade hon möblerat om lite, lagt en handduk i vattenskålen, hängt en filt på fästet till hundluckan och slängt runt på kuddarna! Annars har hon varit duktig! tråkig dag dock, först skola till fyra, sen hem och slappa. Vi va tvungen att träna lite inomhus. De blev liggmarkering och lite saktagående i hallen, sen promenad med bästa särbon på över 1 timme! Nu är det dags att sova, och imorgon ska jag skicka mail till ansvarig för tävlingen den 23, hunden började ju självklart löpa.. Så nu blir de massa träning!
Hon har hunnit med massa skoj, dampat loss på promenaderna, dragit omkull mig, lärt sig spela död och attackerat min stackars granne och bita honom i armarna. Han älskar nog min hundar, Lita småbet honom så fort dom träffades, Nappa stämplade honom i skrevet flera gånger per dag (han slipper bli pappa iaf..) och Nikita biter honom i armarna.. Tur han förstår att dom är snälla! 
Bloggen ska uppdateras med flitigt, användas som träningsdagbok till den svarta lilla token! Men nu ska vi sova så vi orkar med djursjukvård(tror jag) och svenska imorgon!
Mycket text, men nu kan ni iaf läsa vad som hänt! Bilder på raketen kommer när jag kunnat fota i dagsljus!